När solen ännu fanns

Eftersom tio veckor gått fort som en dag, och jag hade min sista praktikdag idag så tycker jag att vi tittar tillbax på en av mina första dagar i denhär staden. Tänk att när jag flyttade hit var det fortfarande, sommar, sol, värme och popaganda.

Jag hade Thea med mig som festivalkompis. Vi fotade varann uppe på läktarna mot den fina blåa muren och jag tycker hon ser ut som värsta fashionbloggaren på denhär bilden!

Jag rockade en sjömansklänning och rosaglittrig eyeliner! 

Jag blir bara så ledsen när jag inser att sommaren är långt borta nu, att det inte kommer bli några varma dagar mer för i år och att vi framför oss endast har mörker och slask. Tänkte att domhär sommarbilderna kunde hjälpa att få lite sommarfiilis tillbax men jag blir bara mer ledsen. Kanske dags att börja peppa inför jul i stället? Bara att julen är inte alls lika bra som sommaren.

03.11.2016 kl. 15:27

Puhun unissaan ettei se jäis kokonaan

Sen jag flyttade till Stockholm känns det som att alla mina bilder är så himla mörka och dystra. Tittar man igenom mitt instagramflöde så är allt bara mörkt. Jag har funderat mycket på varför det blivit så, och tänkte först att det var för att jag bor i ett mörkt rum dit det kommer typ noll naturligt ljus, fast nästan inga av mina bilder är tagna där, så kanske det kan reflektera i mig på nåt mystiskt sätt? Jag längtar så till att komma tillbaka till Jeppis till min egna ljusa stora lägenhet, jag vill ha mina egna möbler, mina egna köksredskap och egna säng. Samtidigt vill jag bara vara i denhär staden! Kan vi flytta min lägenhet till Stockholm please??

Sen så jobbar jag nine to five varje dag = det är mörkt då jag går från jobbet, alltså hur kan jag varje år vara lika förvånad över mörkret på hösten?(Och över ljuset på våren) Det är som att jag glömt hur det är.

Mina inlägg känns nästan lite påtvingade, har inget speciellt ämne i dom mer, utan jag mest bara babblar på. Antar att det beror på att jag bloggar så sällan nu när jag inte har internet hemma och måste göra det på nån allmän plats, det är jobbigt. Då blir det lätt att jag bara slänger ihop alla tankar till ett himla inlägg, sen har jag inga bilder heller p.g.a. mörker och lathet.

Jag vill bara publicera inlägg av hög kvalité, men jag vill inte heller ha en bloggpaus, så hur ska jag göra när lixom inte klarar av det?? Är så himla onöjd med mig själv överlag just nu. 

Och nu över till nånting helt annat, mitt första brodyr. Sjukt bra grej att göra som ett litet tidsfördriv, men sjukt svårt att hitta på vad en ska skriva. Det blev ett fint Vasas Flora och Fauna textstycke denhär gången, deras låttexter är nog världens finaste. Det harmar så oerhört mycket att jag av misstag började den sista raden lite högre upp än vad jag borde vara. Ville egentligen ha den hemma på min vägg men jag vet att jag inte skulle kunna stå ut med det ojämna radavståndet, så jag gav den åt Matias i stället.

Håhhåh, låter som att jag har värsta livskrisen här på bloggen, inget är bra och inget duger. Det är nog kanske lite så också, när hösten rullar igång vet jag aldrig riktigt vem jag är längre, jag börjar klä mig tråkigt p.g.a. kyla och känner mig helt lost i min stil. Men det hjälper mig att vara här i allafall, i en ny stad, jag är supernöjd över att jag är här, i Stockholm!! Tänk nu!! Och över att jag jobbar på en så hurja bra praktikplats där jag får syssla med precis det jag vill göra, att jag träffat så fantastiskt härliga nya vänner, att Matias precis varit här och att vi snart ses igen, att jag ska se Kent på fredag och att jag ska få se Liv och alla våra andra hundar(+ Seraphina valpen!!) snart. 

26.10.2016 kl. 11:49

Stockholm hittills

Hälsningar från varma Stockholm! Jag trivs här, väldigt bra faktiskt, men idag ska jag faktiskt åka hem till Finland över veckoslutet. Matias och hans kompisar är påväg till en stuga i Sibbo detta veckoslut, och jag är också bjuden. Tycker det är så fint att bli personligt inbjuden, inte bara som en avec typ. Jag var sen med att boka flyg så det skulle ha blivit väldigt dyrt, därför jag bestämde mig för att i stället boka flyg för ett annat veckoslut bara för att träffa Matias i stället. Men igår spontanbeställde jag biljetter med båt till Finland ändå, jag bara kände att jag så vill fara dit. Nu har jag två resor bokade kanske lite väl tätt på varann, men va kan man, det får bli så nu.

 

Vad har hänt sen sist då? Jo jag har jobbat, gått på konstutställning, fångat pokémons i Gamla Stan, träffat nya människor, spelat badminton, bakat pizza, endast ätit vegetariskt, använt upp all min snabba internet på en halv vecka, städat årshundradets snuskigaste toalett, gått på loppis och krogrunda, och gjort en hel del annat skoj!

När jag kom hit var jag fast bestämd på att hitta en massa nya svenska vänner, jag har kontakt med flera, men det känns ändå lite skrämmande att ses, även om jag ju vill? Däremot har jag umgåtts med österbottningar mer än jag ens gör då jag är i Österbotten, hahah. I förrgår var jag på kompisdejt med Louise, och det kändes så okomplicerat och fint. 
Jag blir så rädd för att det inte ska klicka i såna situationer, att man inte har nånting att prata om eller bara känna konstig energi från hela sammanhanget. Men efter en så bra start på kompisdejtarfronten har jag nog fått mod till att kanske träffa någon mer också! Och även om det inte klickar så är det väl inte så farligt, då kanske man inte behöver ses igen? Det är väl lite som vanligt dejtande egentligen, fast det har jag typ aldrig gjort så hur som helst är det helt främmande för mig.
Sen är jag nästan lite trött på att tala om typ Finland eller om att vara finlandssvensk, även om jag inte gjort det så mycket här ens. Det blir så alltid då jag talar med någon från ett annat land, att man talar mer om länderna än om själva personerna. Det känns som att man aldrig kommer in på djupet, och jag har inte tålamod att bara stampa på ställe och tala om typ städer och språk, jag vill att det funkar direkt annars orkar jag inte.

Jag är så nyfiken på att höra vad du som läser detta tänker gällande kompisdejtande och sånt? Jag antar att jag inte är ensam om att tycka att det känns lite läskigt.

09.09.2016 kl. 09:59

Jag tror int jag far till Jakobstad igen

Hej! Nu har jag äntligen fått internet och det känns som att jag inte bara är på semester mer. Första veckan av min praktik har snart gått och jag trivs så saakelis bra!! Jag är så glad över att jag fått riktiga arbetsuppgifter, första dagen fick jag genast börja designa en logo.

Jag stortrivs i Stockholm, allt är så vackert, idag t.ex. gick jag ner i en tunnelbanestation som såg ut som ett himla konstverk. Jag har börjat lära mig hur lokaltrafiken funkar, men det är fortfarande saker som förvirrar mig ibland.
En lite jobbig sak är valutan, det känns som att allt är så billigt fast det inte är det??? Igår köpte jag en snickers för 19kr, det kändes väl inte så mycket tänkte jag men 19kr är ju föfan 2 euro, TVÅ EURO FÖR EN SNICKERS??? Jessus. Sen är det dethär med att folk säger att nånting kostar t.ex. trettonhundra, är det då tusentrehundra eller? Så förvirrande, är det ens grammatiskt korrekt att säga så? Ingen säger så i Finland ju. 
Och sen dethär med mil, kan man inte bara säga tio kilometer? Jag behöver ingen extra enhet att hålla koll på, men jaja, det är väl bara att anpassa sig till landet, jag kommer väl lära mig grejer antar jag!

En annan kul grej med Stockholm: människorna är inspirerande på ett helt annat sätt än i Finland, det finns snyggt och kreativt klädda personer överallt i tunnelbanorna, attans vad jag har fått stilinspiration.

Men hej, nu har jag babblat på här ganska länge(fingerdiarre?), så vi lägger punkt här för i dag, ha det bra vänner!

01.09.2016 kl. 22:03

Popaganda dag ett!

Fredagens Popagandaäventyr inleddes med Vasas Flora & Fauna. Tycker det är så häftigt att ett finlandssvenskt band klarat sig så långt i Sverige och jag gillar dom massor! 
Det kändes helt speciellt att titta på dom i Stockholm eftersom de flesta andra där knappast förstod vad dom sjöng om på samma sätt man förstår om man varit i Vasatrakterna, svenskarna vet inte vad Ollis eller Rewell är eller att man inte kan andas fritt i Jakobstad p.g.a. pappersfabriken som luktar! 

 

Thea var här över veckoslutet och följde förståss med på Popaganda!

 

Jag kände mig sjukt tuff i min outfit! Måste sluta klä mig så mesigt.

 

Känns helt absurt att det ännu är sommar och 25 grader varmt här, i Borgå hade jag redan tagit fram min vinterkappa!!

 

Popakompis <3

 

Veckoslutets höjdpunkt var såklart Little Jinder! Älskar henne <3333

28.08.2016 kl. 16:22

Jag heter Sandra.
Studerar grafisk design, tillbringar alldeles för mycket tid till att försöka se cool ut på internet.
Tycker om att sy, tycker också om att måla men gör det allt för sällan och får skuldkänslor över att jag inte gör det. 
Borgåflicka lost in Österbotten.